Mungiga

Mungiga är ett av de mest uråldriga musikinstrumenten som fortfarande spelas idag. Den består av en ram i metall eller bambu med en fjädrande tunga som sätts i rörelse genom att man knäpper på den. Munnen fungerar som resonanslåda, och genom att variera munnens form förstärks olika övertoner. Detta gör mungigan unik – trots att den bara har en grundton kan den användas för att skapa melodier, rytmer och vibrerande ljudlandskap.

Namnet mungiga och dess betydelse

Namnet mungiga är en sammansättning av de svenska orden mun och giga (ett äldre namn för stränginstrument). Ordet finns belagt i svenska texter redan år 1650. I folkmun har instrumentet också kallats munharpa, munnero och ibland till och med juudgiga. Internationellt bär mungigan en mängd olika namn, exempelvis dan moi i Vietnam. Namnens spridning visar hur vida instrumentet har brukats och hur det anpassats till olika kulturer.

Mungiga i historien – från Asien till Norden

Mungigan har sina rötter i Asien och spreds till Europa under tidig medeltid. Arkeologiska fynd visar att den var vanlig i svenska handelsstäder som Lund, Visby, Sigtuna och Stockholm. Den förekom inte bara i bondesamhället utan även i kloster, borgar och i hansans handelsstäder. Instrumentet blev en exportprodukt, och tillverkare i norra Europa stämplade ofta sina mungigor för att visa ursprung.

Så spelas mungiga – enkel teknik med oändliga möjligheter

Speltekniken bygger på att man knäpper den fjädrande tungan medan mungiporna håller ramen på plats. Munnens form förändrar ljudet, och spelaren kan både andas in och blåsa ut för att skapa olika klanger. Resultatet blir ett pulserande, nästan hypnotiskt ljud. Det går att spela både monotona borduntoner och mer avancerade melodiska mönster.

Mungiga i folkkulturen

Under 1800-talet blev mungigan starkt förknippad med folkliga traditioner. Den förekommer i sagor, skillingtryck och romaner som ett enkelt men välkänt instrument. Den användes vid dans, underhållning i hemmet och av resande musikanter. I vissa texter framställs mungigan som ett gycklarinstrument, men dess spridning till kloster och borgar antyder en mycket bredare användning.

Mungiga i modern tid

Trots sitt enkla utförande lever mungigan kvar i modern musik. Den har använts av experimentella musiker, i folkmusiksammanhang och till och med i hårdrock – exempelvis hörs mungiga i metalbandet Gojiras låt Amazonia. Den fungerar både som soloinstrument och som effektfullt inslag i större musikaliska sammanhang.

Årets mungiga – en symbol för musikalisk gärning

I Sverige används mungigan även symboliskt. Utmärkelsen Årets mungiga delas ut för att hedra personer som främjar tidig musik. År 2025 tilldelades Karin Lagergren priset för sitt arbete med medeltida musik. Detta visar att mungigan inte bara är ett instrument, utan också en kulturell symbol.

Intressanta fakta om mungiga

• Arkeologiska fynd visar att mungigor ofta bars av soldater, handelsmän och klosterfolk – inte enbart av gycklare.
• Många av de internationella namnen på mungiga är onomatopoetiska, dvs. de efterliknar ljudet instrumentet gör.
• Instrumentet finns i olika storlekar och kan tillverkas i flera tonarter, vilket gör det möjligt att spela i ensemble.
• Redan på medeltiden såldes mungigor i Hansans handelsstäder som en populär handelsvara, vilket visar dess ekonomiska betydelse.